Kejsarsnitt

Kejsarsnitt, eller som vi föredrar att kalla det, kejsarfödsel, är en födsel där bebisen kommer ut genom magen. Det finns olika nivåer av snitt: omedelbart, akut och elektivt (planerat). Enligt det nationella beslutsstödet ska önskemål om kejsarsnitt beviljas om skälet bedöms som tillräckligt tungt och den gravida efter information och stöd fortfarande vill föda med kejsarsnitt.

Olika typer av snitt

  • Akut, om komplikationer uppstår under förlossningen. Omedelbart snitt sker vid livshotande fara, akut snitt behöver inte ske lika fort.

  • Planerat av medicinska skäl, t.ex. moderkakans läge eller sjukdom hos den gravida

  • Önskat planerat, när den gravida önskar snitt trots att det inte finns medicinska skäl enligt vården. Skälen till att vilja föda med planerat kejsarsnitt varierar. Det kan till exempel handla om:

    • Tidigare traumatiska förlossningar eller förlossningsfobi

    • Rädsla för vaginal förlossning

    • Tidigare övergrepp eller svåra kroppsliga skador

    • Behov av kontroll och trygghet

    • En önskan att själv kunna fatta ett informerat beslut

Vem får bestämma?

Enligt det nationella beslutsstödet ska önskemål om kejsarsnitt beviljas om skälet bedöms som tillräckligt tungt och den gravida efter information och stöd fortfarande vill föda med kejsarsnitt.

Men i praktiken ser det olika ut i landet.

Nationella riktlinjer saknas

Eftersom det saknas nationella riktlinjer för önskat kejsarsnitt varierar det mellan regioner:

  • Vilka skäl som accepteras

  • När beslut kan tas under graviditeten

  • När kontakt tas med team för förlossningsrädsla (Aurora-/Klara-mottagning)

  • Om psykologbedömning krävs

  • Om beslut kan omprövas på annan ort

  • Om planerat snitt genomförs om födseln startar innan satt datum

  • Om kejsarsnitt beviljas överhuvudtaget

Konsekvenser för individen

Denna ojämlikhet skapar oro, ångest och psykisk ohälsa i en period som borde präglas av trygghet och förväntan.

För vissa kan samtalsstöd leda till trygghet inför en vaginal födsel. För andra är kejsarsnitt det enda trygga alternativet – ett beslut som i vissa fall avgör om en graviditet alls blir av.

Att inte få bestämma över sin kropp och födsel upplevs av många som ett övergrepp och en kränkning av självbestämmanderätten.

Ojämlik vård – ett nationellt problem

Eftersom det saknas nationella riktlinjer för önskat kejsarsnitt varierar det mellan regioner:

  • Vilka skäl som accepteras

  • När beslut kan tas under graviditeten

  • När kontakt tas med team för förlossningsrädsla (Aurora-/Klara-mottagning)

  • Om psykologbedömning krävs

  • Om beslut kan omprövas på annan ort

  • Om planerat snitt genomförs om födseln startar innan satt datum

  • Om kejsarsnitt beviljas överhuvudtaget

Denna ojämlikhet skapar oro, ångest och psykisk ohälsa i en period som borde präglas av trygghet och förväntan.

För vissa kan samtalsstöd leda till trygghet inför en vaginal födsel. För andra är kejsarsnitt det enda trygga alternativet – ett beslut som i vissa fall avgör om en graviditet alls blir av.

Att inte få bestämma över sin kropp och födsel upplevs av många som ett övergrepp och en kränkning av självbestämmanderätten.

Att inte själv få bestämma över sin kropp och sin födsel upplevs för många som ett fysiskt och psykiskt övergrepp och ett omyndighetsförklarande av individen. 

Rätten att bestämma över sin förlossning

En avhandling från Uppsala Universitet visar att gravida som önskar planerat kejsarsnitt och de som önskar hemfödsel har mycket gemensamt: behovet av att själva få bestämma över sin kropp och sitt födande. Båda grupperna upplevs ofta som avvikande och får omfattande information om medicinska risker – i syfte att påverka deras beslut. Det handlar om autonomi och att ta ansvar för sitt val. Att begära kejsarsnitt är sällan ett enkelt beslut. Avhandlingen citerar:

"Jag blev beviljad kejsarsnitt först i vecka 36. Jag har inga minnen från graviditeten. Fem år senare har jag inte vågat bli gravid igen – på grund av systemfelet i vården."

Svensk forskning och SFOG betonar att omföderskors önskan om kejsarsnitt kan spegla tidigare negativa upplevelser och brist på tillit till vården. Studier pekar på att trygghet under vaginal förlossning – till exempel genom kontinuerligt stöd – kan minska behovet av kejsarsnitt.

Men rätten till informerade val, delaktighet i vården och kroppslig autonomi är fortsatt grundläggande. Hur säkerställer vården dessa rättigheter?

Statistik och variationer

  • 2023: 19,4 % av förlossningar i Sverige var kejsarsnitt – en siffra som anses rimlig internationellt.

  • 2017: Totalt 17 %, varav ca 9 % planerade.

  • Stora skillnader mellan regioner:

    • Förstföderskor: Stockholm 7 %, Jämtland 3 %

    • Omföderskor: Stockholm 13 %, Jämtland 6 %

Största gruppen som önskar planerat kejsarsnitt är omföderskor med tidigare snitt eller komplicerade födslar. Mellan 1990 och 2001 ökade andelen planerade kejsarsnitt med 80 %.

Offentliga publikationer

Inspiration och information