Rättigheter

Du har rätt att bestämma över din egen kropp och vara delaktig i beslut om din vård. Vård får inte ges mot din vilja – det skyddas både i svensk grundlag och i internationell lag. Det betyder att du har rätt att säga ja eller nej till behandlingar och ingrepp.

Patientlagen förtydligar dina rättigheter och finns till för att vården ska ske med respekt för din integritet och ditt självbestämmande. Den säger också att du har rätt att få tydlig information om din vård, inklusive möjliga risker och biverkningar.

Vad säger Patientlagen?

Patientlagen (2014:821) är en svensk lag som stärker din rätt som patient inom hälso- och sjukvården. Den slår fast att du har rätt att få tydlig information om din hälsa, dina behandlingsalternativ och vilka risker och fördelar som finns. Du har också rätt att ställa frågor, säga nej till vård eller behandling, och att vara delaktig i beslut som rör din kropp och din vård.

Lagen betonar vikten av respekt, självbestämmande och individanpassad vård. Det innebär att du ska kunna känna dig trygg med att bli lyssnad på och bemött med värdighet – oavsett var i vården du befinner dig.

Patientlagen är särskilt viktig i samband med graviditet och förlossning, där många upplever att deras rättigheter inte alltid respekteras. För Birth Rights Sweden är lagen ett centralt verktyg i arbetet för att alla som föder barn ska få vård som bygger på samtycke, information och respekt. Här kan du läsa patientlagen i sin helhet.

Introduce your brand

Take a minute to write an introduction that is short, sweet, and to the point. If you sell something, use this space to describe it in detail and tell us why we should make a purchase. Tap into your creativity. You’ve got this.

När kan man anmäla eller framföra klagomål på sjukvården?

Som patient har du rätt till god och kvalitativ vård, ett bra bemötande och med respekt av vårdpersonalen. Du ska få tydlig information om din hälsa och din vård som du förstår.

Om något av ovanstående inte fungerar har du möjlighet att lämna synpunkter eller klaga på den vård du har fått eller tycker att det har skett något felaktigt. Det kan gälla behandling, bemötande, tillgänglighet eller kommunikationen med vården. Du har även möjlighet att ge förslag på hur vården kan bli bättre eller berätta om du är särskilt nöjd med något. 

Nedan följer punktvis hur man ska gå tillväga.  Det här är den normala gången för hur man ska göra när man har något man vill anmäla eller klaga på.

  1. Du kan om du vill, tala med den som undersökte eller behandlade dig, då kan eventuella missförstånd och oklarheter redas ut. Om inte, vänder du dig i första hand till den mottagning/klinik- eller avdelningschef där du fick vård. Du eller någon närstående kan framföra klagomål eller synpunkter det gäller. Om du inte vill göra det eller om de inte hörsammar din klagan kan du istället kontakta den patientnämnd som finns i din region.

  2. Patientnämnden ska ta emot klagomål på hälsovård och sjukvård som drivs av regioner, eller de som har avtal med regionen. De avgör inte om personalen gjort något fel eller inte. Inom ramen för förlopp ovan (1-3) har de fyra veckor på sig att återkoppla. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla regioner. Du kan vända dig dit eller direkt till den som utfört den vård du har synpunkter på. Patientnämnderna ger inte stöd vid klagomål mot estetisk verksamhet.

  3. Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO tar emot klagomål inom ramen för en tvåårsperiod enligt patientsäkerhetslagen, men du ska först gjort enligt punkt 1 och 2 ovan och de ska ha haft möjlighet att svara. Här kan man inte vara anonym utan namnet på anmälaren måste framgå. Det utreder inte ekonomisk ersättning. IVO ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvårdsområdet och annan jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också prövning av enskildas klagomål enligt patientsäkerhetslagen. Det medför i regel att myndigheten behandlar känsliga personuppgifter. Dessa uppgifter behandlas för att kunna handlägga ärenden och för att IVO ska kunna genomföra sitt ansvar att planera och genomföra tillsyn med utgångspunkt i egna riskanalyser. Behandlingen sker som ett led i IVO:s myndighetsutövning samt att den är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. 

  4. Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen, om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

    Har du upplevt kränkande särbehandling som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna som finns beskrivna i diskrimineringslagen kan du även kontakta Diskrimineringsombudsmannen (DO).

    Om du har blivit utsatt för brott inom vården, exempelvis våld eller sexuella trakasserier kan du göra en polisanmälan.

  5. LÖF - regionernas (landstingens) ömsesidiga försäkringsbolag. Den som drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- (eller tandvård) kan ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Den som vårdats inom regionfinansierad vård gör en skadeanmälan till Löf. Det gäller dig som vårdats inom regionfinansierad vård. 

    Utredningen och bedömningen av anmälningar som kommer in till Löf görs enligt aktuell lagstiftning och gällande försäkringsvillkor. Du ska ha sökt vård för dina besvär och de måste finnas dokumenterade i journaler som du ger Löf en fullmakt till att hämta in.

    a. Skadan måste anmälas i tid. Skador orsakade fr.o.m. 2015-01-01. Du måste anmäla en skada inom tio år från den tidpunkt då skadan orsakades.

    b. Skador orsakade t.o.m. 2014-12-31. Du måste anmäla en skada inom tre år från det att du fick kännedom om att skadan är objektivt märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att patientskadeersättning är möjlig samt vilken försäkringsgivare ersättningskravet ska ställas till. Det finns en yttersta tidsgräns på tio år som räknas från den tidpunkt då skadan orsakades.

    c. Kort om patientförsäkringen

    Du kan få ersättning för

  • skador som inträffat i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård

  • skador som varit möjliga att undvika

  • skador som orsakats av fel på eller felaktig hantering av medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning

  • skador som orsakats av felaktig eller försenad diagnos

  • om smittämne överförts vid behandling och lett till infektion

  • för vissa olycksfallsskador

  • för skador som orsakats av felmedicinering.

    d. Du har inte möjlighet till ersättning

  • om skadan anmäls för sent

  • för förlust av personliga ägodelar

  • för skador eller komplikationer som inte kunnat undvikas

  • om en infektion orsakats av dina egna bakterier eller om den sjukdom du behandlades för var allvarligare än infektionen

  • om du fått biverkningar av läkemedel som ordinerats på ett riktigt sätt

  • för patientskador som uppstått vid korrekt behandling av direkt livshotande tillstånd.

    d. Bemötande eller resurser

    Frågor som rör till exempel bemötande eller resurser inom sjuk- och tandvården omfattas inte av patientförsäkringen. Dessa frågor kan du ta upp med regionens patient- eller förtroendenämnd.

    f. Om du istället har drabbats inom den privata vården ska du anmäla skadan till det försäkringsbolag där vårdgivaren tecknat patientförsäkringen.